Taganga – dykning, hippies och droger

Postat 2011-01-15 klockan 10:08 i kategorin Anders stora värld, Sydamerika av Anders@

Förra gången jag var i Colombia och Taganga åkte jag ut på en längre dykutflykt med båt och hade då några riktigt bra dyk.
Den förmodligen bästa dykningen längs Colombias karibiska kust finns också just i vattnen utanför Taganga och det gjorde att jag nu, när jag var tillbaka, var riktigt sugen på att ge mig ut i vattnet igen.
Det första jag gjorde när jag vaknade var därför att gå förbi en av dykshopparna. Det finns flera stycken att välja på, men eftersom klockan egentligen var lite för mycket, strax före nio, hade de flesta båtar redan börjat ge sig iväg och det fanns bara ett företag kvar att välja på, Posedion Dive Center.
Deras båt var också på väg att gå så jag fick snabbt springa förbi en liten affär och köpa frukost för att ha något i magen innan dykningen. Det är energikrävande och att ge sig ner under ytan utan bränsle i kroppen hade jag inte någon lust med.
Vi var ett gäng entusiastiska dykare från olika länder som åkte ut på båten som också hade med sig flera instruktörer.
Vi tog oss ut till kusten i början av nationalparken Parque Tayrona, som är känd för sin spektakulära natur och sina vackra stränder.
I början av parken är det dock ganska kargt och sönderbränt och naturen påminner mer om den vid många platser kring Medelhavet.
Det ska vara när man tar sig längre österut som de finaste platserna finns, men dit har jag tyvärr inte varit än.

Det första dyket var inte så märkvärdigt. Sikten var inte speciellt bra och det fanns inte så vansinnigt mycket att se. Dessutom verkade den kvinnliga instruktören helt ointresserad av gruppen hon ansvarade för.
Jag har dykt ganska många gånger förut på olika platser på jorden och vid samtliga tillfällen har instruktören haft god uppsikt vad gruppmedlemmarna haft för sig, men den här kvinnan verkade totalt likgiltig. Under hela dyket, som varade i nästan 40 minuter, såg jag inte att hon vände sig om en enda gång. Oansvarigt med tanke på att det är instruktören som ansvarar för de andras säkerhet.
Som tur var hade alla i vår grupp, som bestod av tre personer, mycket erfarenhet och allt gick bra ändå.

Efter att ha gått i land en stund på en liten strand som låg längs den torra, ödsliga kusten och tagit igen oss samt fått lite mat och dryck var det dags för dagens andra dyk som visade sig bli betydligt mycket bättre.
Vi hade fortsatt en liten bit till längs kusten och den platsen var bättre gällande allt. Sikten var mycket bättre, det var ett rikt djur- och växtliv och fanns väldigt mycket att se. Det var också ganska strömt och vi behövde inte simma utan låg bara helt stilla och flöt snabbt framåt förbi korallformationerna som reste sig upp från botten och upp mot ytan, en riktigt häftig känsla!
Instruktören visade inte mycket mer intresse den här gången, men nu hade vi blivit luttrade och brydde oss inte så mycket om det.
Det var ett riktigt bra dyk och det gjorde att dykturen blev mycket väl värd sina pengar.

Resten av dagen spenderade jag sen med de övriga från ”Medellingänget” på stranden inne i Taganga.

Efter att ha varit en dag i Taganga kan jag konstatera att byn har förändrats en hel del sen förra gången.
Fiskebåtarna, och även dykbåtarna, ligger fortfarande kvar lika pittoreskt ankrade längs stranden som förra gången och vad jag såg har det inte byggts speciellt mycket heller. Men däremot är det betydligt många fler utländska turister, utöver alla de colombianska turisterna som också är där, och det är inte bara backpackers, även om de är i majoritet.
Taganga verkar ha upptäckts även av gemene man och det genuina och avslappnade börjar, precis som många andra liknande före detta hippieparadis på jorden, försvinna och istället ersättas av en mer mainstream turistort.
Några som fortfarande finns kvar i byn är i alla fall de många bohemerna.
De går omkring och ser pårökta ut och erbjuder en både droger och egenhändigt gjorda pipor för att röka på med.
Men trots att Colombia har ett sådant dåligt rykte i världen när det gäller narkotika är det faktiskt bara i Taganga som jag har blivit erbjuden droger.

Senare på eftermiddagen åkte jag och Daniel in till Santa Marta och inkvarterade oss på ett hostel för att spendera helgen där i den större staden.
Tillsammans med en amerikansk kille, som bodde på samma hostel som oss, gick vi sen ut och åt och avnjöt några kalla öl och en flaska aguardiente.
Vi gjorde det i lag med de många andra, främst ganska unga Santa Martaborna, som samlades på de många barerna och små klubbarna i området längs Calle (Gata) 16 och 17 och torget La Plaza Catedral.

 
Taggad med: , , , , , , , , , , ,