Skärmflygning i Bucaramanga

Postat 2011-01-19 klockan 23:50 i kategorin Anders stora värld, Sydamerika av Anders@

Resan från Santa Marta till Buca tar dryga nio timmar och jag spenderade därmed hela natten på bussen.
Det som är skönt är att det numera inte är några problem att åka nattbuss i Colombia. Vid mitt första besök i landet 2007 fanns det fortfarande varningar i guideböckerna att vissa områden helst skulle undvikas eftersom det kunde vara farligt att resa där. Det var också många polis- och militärposteringar längs de stora vägarna och bussen blev stoppad med jämna mellanrum för att poliser eller militärer skulle gå ombord för att undersöka passagerarna och se att det inte fanns några efterlysta kriminella eller gerillamedlemmar ombord.
Men då hade det ändå gått framåt. Bara några år tidigare var det fullkomligt livsfarligt att åka nattbuss. När som helst kunde det vara ett banditgäng eller gerillagrupper som hade satt upp en vägspärr mitt ute i ingenstans. De tvingade bussen att stanna och gick sen in och rånade alla på bussen eller ibland ännu värre, kidnappade eller till och med mördade passagerna.
Men att det numera är säkert att åka buss och att det är betydligt mycket färre polis- eller militärposteringar är ännu ett tecken på att Colombia blir allt säkrare.

Vi ankomsten till Buca tog jag en lokalbuss från busstationen (som de i Colombia och andra sydamerikanska länder av någon konstig anledning alltid väljer att lägga en bra bit från citykärnorna) och till hostelet KGB i området Sotomayor.
Sotomayor är ett exklusivt område en bit från centrum och det syntes på en gång vid ankomsten. Byggnaderna är välvårdade och folk som rör sig där är välklädda.
Redan på morgonen när jag satt där på en uteservering och åt frukost såg jag också det som Buca förmodligen är mest känt för, alla studenterna.
Staden har tio universitet och de många studenterna gör att staden har ett berömt nattliv, vilket också var anledningen till mitt stopp. Jag ville se om det kan mäta sig med till exempel Medellin.

Efter en power nap i en av hängmattorna på balkongen på KGB gick jag ner mot centrum för att titta. Det visade sig att staden inte har mycket att erbjuda i form av sevärdheter och efter ett par timmar styrde jag kosan tillbaka mot hostelet.
Väl där bokade jag upp något annat som förhoppningsvis skulle vara bättre, skärmflygning.

Mannen som äger KBG är skärmflygsinstruktör och det var han som körde oss upp mot bergen där vi skulle flyga.
Han berättade i bilen att det är han som även äger Nest, stadens andra hostel, som ligger vid startområdet för skärmflygningen och det av en enkel anledning, de flesta som bor där är skärmflygningselever.
Tidigare fanns det inga hostel i Buca, men i och med att det börjar komma fler resenärer dit såg han en gryende marknad och öppnade dem.

Skärmflygningen blev mycket lyckad. Jag flög tandem med en instruktör från Alaska i USA som var erfaren och väldigt duktig.
Det var ganska turbulenta vindförhållanden med relativt hård vind och det gjorde att vi fick riktigt, riktigt bra fart.
Jag har flugit skärmflygning några gånger tidigare, men aldrig haft sådan fart tidigare, det var fantastiskt kul!

På tillbakavägen ner mot Buca igen berättade hostelägaren glatt att det är övervägande kvinnliga studenter på universiteten. Det går fyra tjejer på varje kille och nattlivet i staden är, enligt honom, därför fantastiskt om man är kille.

När jag gick ut på kvällen visade det sig dock vara en stor besvikelse. Det var fortfarande bara onsdag, men det var inte det som var problemet. De flesta universiteten startade inte terminen igen förrän veckan efter och det var väldigt lite folk ute.
Precis som Uppsala, som är en sådan utpräglad universitetsstad, verkade Buca dö fullständigt när inte studenterna är där.
Det blev en mycket lugn och stillsam kväll för oss från hostelet som hade gått ut tillsammans.

 
Taggad med: , , , , , , , , , , , ,